Ett Bra Liv

Eftersom idag blev en lugn hemmadag och kväll så vill R att vi hittar på något imorrn. Jag håller egentligen med om det, men tanken på eventuella mat/godissituationer skrämmer mig lite... Det här är verkligen ett typiskt exempel på hur mycket ätstörningen och kontrollen sabbar för mig. Jag har haft godisdag idag och därför så känns det extra viktigt att äta nyttigt och kontrollerat imorrn. Tanken på att bli utsatt för t ex glassätning eller dylikt känns jobbig. Även att jag inte vet hur/vad/när jag ska äta imorrn stör mig, så länge jag bestämmer i förväg att jag t ex ska äta mellis så går det bra, men det spontana har jag jätte jättesvårt för. (Den ultimata utmaningen för mig skulle ju egentligen vara att äta en glass imorrn, utan att göra hela dagen till godisdag...men jag vet inte om jag är där än...) Det är riktigt drygt att jag vet på förhand att morgondagen kommer att domineras av mattankar. Jag tänker dock försöka att göra det bästa av det, försöka äta regelbundet och tillräckligt. Kommer ångesten så kommer den. Och blir det godisdag imorrn också så kommer inget farligt att hända. Ångesten i sig är inte farlig, men ack så obehaglig.

Ni kanske tycker att "ja, men hon skulle ju ändra det där med godisdagarna" och visst, det har jag tänkt. Dock har jag valt att fokusera på fem av listans punkter till att börja med. Det går faktiskt bra med de fem punkterna, ska jobba in dem i ca två veckor till och sedan ta fem nya hade jag tänkt. Låter det bra?

Jo en sak till angående det här med mina jäkla godisdagar... Jag funderar på att tillåta mig själv att ha tre godisdagar i veckan, det kanske känns lättare och mer naturligt att få äta godis lite oftare. Det kanske avdramatiserar det hela en smula? Vad tror ni?? Synpunkter?

Leva i nuet kanske? Damn, vad svårt det är för en avdankad anorektiker(blink till Lorena ;-) och kontrollfreak som jag!!! Kanske får uppdatera listan med den punkten: Carpe diem, liksom... Mmmm, tåls att tänkas på hörrni.