Bästa medicinen
Vila, trevligt sällskap och massa god mat är vad dagen innehållit (förutom lägenhetsvisningen) och jag måste säga att det var precis vad jag behövde!
Att träffa min syster gick långt över förväntan bra! Vi talade om personliga saker, skrattade och hade det allmänt mysigt på ett kafé i gamla stan. Helt ångestfritt var det inte att träffa henne, men det känns verkligen som att vi har fått en nystart och att både hon och jag har mognat. Hoppas att det kan få hålla i sig, jag vill verkligen ha en bra relation med min syster.
Har ätit så mycket godsaker idag. Efter lunchen (jag åt bacon och broccolipaj) tog vi in varsin stor bit morotskaka och kaffe. Och nu har jag ätit en supergod fetaostmacka till middag och nu sitter jag här och smaskar efterföljande choklad, frukt och plockgodis. Längesedan jag åt så mycket "förbjudna"* saker på en och samma dag. Jag har ju bestämt att jag inte ska "passa på" bara för att jag börjat äta något godisliknande. Tyckte på något sätt att jag ville köpa snask till ikväll ändå och då gjorde jag det! Det är inte detsamma som en överätning, jag måste lära mig att skilja på saker och ting. Jag vill inte förbjuda mig själv att göra på det ena eller andra sättet, vill jag ha godis flera gånger på en dag så måste jag ju få ta det. Alla förbud när det gäller maten är bara av ondo. Men såklart skriker kontrollen/ÄS: "Du får inte äta alla de sakerna på samma dag!!! Nu blir du FET!" Kloka J (jag) säger dock: "Skit i vad jag äter jävla kontrollhelvete, ju mer jag trotsar dig desto fortare dör du! Die! Die motherfucker!" Hehe. ;-)
Förresten första gången på länge som R inte är med när jag äter godis. Det skapar ju också lite ångest, men det är OK just nu faktiskt. Dagen efter är ju oftast värst, men alla (o)vanor går att bryta.
Nu ska jag fortsätta mysa framför tvn och datorn. Puss!
*Inget är längre förbjudet i min värld, men varje gång jag äter dessa saker som tidigare stod på den "förbjudna hyllan" så kommer de jobbiga tankarna fram. Utmaning varje gång alltså...
Jag känner igen mig precis i det du skriver om konstiga Syster-relationer. Min Syster har inte alls några ätstörningsproblem, vad jag känner till, ändå vill jag alltid vakta på henne och försäkra mig om att hon inte går ner i vikt eller börjar tramsa med maten. Och fastän jag vet hur orolig hon varit för mig och hur mycket hon hatar min sjukdom så vill jag kontrollera henne lika mycket som jag kontrollerar mig själv. Sjukt egentligen. Vi mår också mycket bättre, nu när jag mår bättre, men jag vill att det ska bli som förr...
Men jag är glad att ni kunde mysa idag!
Och psykologen lyfte mig verkligen. Min nya attityd att ge henne rå ärlighet har visat sig ge mig så mycket tillbaka. Hjälp som verkligen hjälper. Önskar alla kunde få prata med henne ibland!
Låter som du hade en underbar kväll! Själv ska jag äta min kvällsmacka och sen krypa ner med Mannnen tidigt och krama honom till sömns, tror jag!
Jag känner igen mig precis i det du skriver om konstiga Syster-relationer. Min Syster har inte alls några ätstörningsproblem, vad jag känner till, ändå vill jag alltid vakta på henne och försäkra mig om att hon inte går ner i vikt eller börjar tramsa med maten. Och fastän jag vet hur orolig hon varit för mig och hur mycket hon hatar min sjukdom så vill jag kontrollera henne lika mycket som jag kontrollerar mig själv. Sjukt egentligen. Vi mår också mycket bättre, nu när jag mår bättre, men jag vill att det ska bli som förr...
Men jag är glad att ni kunde mysa idag!
Och psykologen lyfte mig verkligen. Min nya attityd att ge henne rå ärlighet har visat sig ge mig så mycket tillbaka. Hjälp som verkligen hjälper. Önskar alla kunde få prata med henne ibland!
Låter som du hade en underbar kväll! Själv ska jag äta min kvällsmacka och sen krypa ner med Mannnen tidigt och krama honom till sömns, tror jag!
hur gammal är din syrra? :)
jättebra att du utmanar dig, lyssna på den kloka J. för hon är JÄTTEKLOK ;)
