Smal och oväntad ledighet

14 dagars (!) blödande hittills, men docent Muttkikare konstaterade att allt såg bra ut. Sjukade mig igårkväll ändå pga enorm trötthet (kombination av oro och förkylning skulle jag tro). Var beredd att åka och jobba ikväll, men blev "avringd" imorse. Kommer tydligen att bli dött ikväll.

Denna oväntade ledighet fredag t om måndag känns både bra och dålig. Min första impuls var att springa ut på den vanliga löprundan....MEN VÄNTA LITE HÄR JU VA!!!? Löprunda? I don't think so! En mage som gör lite ont, blödningar i 14 dagar samt en redig förkylning - då får allt löprundan vänta!

Har ätit både lunch och frukost idag, fast jag bara sovit en massa. Kanske får jag ångest senare. Dock vet jag vid det här laget att svält inte löser några problem eller dämpar någon ångest, det är bara lurendrejeri. Hmm. Jag tål nog mer mat än jag tror. R säger att jag är pinnig just nu och att t om rumpan är liten. Själv märker jag ingen skillnad! Har jobbat mycket, säkert därför jag gått ner. Går upp det lika fort igen. Jag vill vara smal och jag vill äta. Måste jag välja så väljer jag äta. Livet är värt för mycket för att låta all energi gå åt till viktnojor. Punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0