Positiva leken börjar...nu!

Fast saken är den att den här gången så är det ingen lek, utan blodigt allvar. Nåja, blodigt och blodigt... Det får räcka med de många rören som fylldes på provtagningen idag haha.
 
Jag ska ta tag i mig själv nu en gång för alla, boosta mig själv till att må så bra jag bara kan! Målet: Jag vill leva mitt underbara liv med min älskade man och kunna njuta av det och må bra!

Utgångsläget är en tjej med en kropp och själ som är rätt slutkörda. Varför? De tre största orsakerna är:

* Ett stressigt och mycket fysiskt krävande arbete där jag vantrivs något fruktansvärt.

* Matnoja och träningsmani. Är jag tjock? Kommer jag bli tjock? För mycket? För lite? Rätt? Fel? Onormalt?

* Oro inför framtiden: Hur skall vi ha råd att plugga, köpa lägenhet och skaffa barn?

Idag var jag hos en otroligt duktig läkare, det jag egentligen sökte för var min ständiga rygg/muskel/huvudvärk, men det blev att vi mest pratade om min livssituation istället, om den onda spiralen jag hamnat i. Han sa så otroligt bra saker och jag kände hopp inför framtiden! Det kommer att bli bra! Skall på återbesök och få veta vad proverna visade nästa fredag, då blir det även undersökning av min rygg (eftersom vi "bara" pratade bort tiden idag). Fram till dess så är jag sjukskriven denna helg, men det är tänkt att jag ska jobba i veckan (tis, ons, tors). Jobbet är inget jag ens vill tänka på just nu, men tre dagar fixar jag nog om jag sett till att vila ordentligt innan.

Vill inte oroa min älskade man (egentligen bara sambo, men man låter bättre ;-) mer, rädd att han inte ska stå ut med mig tycka att jag är knäpp eller att jag är till för stort besvär. Är så rädd att förlora honom, han är det absolut bästa i mitt liv. Därför vill jag att jag bara ska bli bra snabbt! SKÄRPA MIG liksom, men det funkar ju tyvärr inte så. Det här kommer kanske att ta en liten tid, men jag tror att det är värt det.

Till älskling: Jag kan vara stark, jag lovar! Och jag ska visa det om du ger mig lite tid och låter mig vara svag på vägen dit. Jag älskar dig.





 


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0